Du får oftast använda det som AI-verktyg skapar åt dig i företaget, och villkoren lämnar normalt resultatet till dig. Men villkoren ger dig ingen upphovsrätt som lagen inte ger. Text och bilder som en AI skapat utan dina egna val är sannolikt inte skyddade, så andra kan kopiera dem, och du ansvarar för att det du publicerar inte kopierar någon annan.
Här går jag igenom tre frågor: vad du får skicka in, vad du äger av det som kommer ut och vad du måste märka. Det är en praktisk genomgång, inte juridisk rådgivning, och den tar ungefär en timme. Allt är läst i oktober 2026, och reglerna tolkas fortfarande.
Det här behöver du
- Villkoren för verktygen du använder, och vilken kontotyp du har. Privat konto och företagsavtal har olika villkor.
- En lista över vad du skapat med AI och var det används: logotyp, bilder, webbtext, offerter.
- En jurist att fråga vid stora beslut, som logotyp eller varumärke.
Steg för steg
-
Fråga vem som gjorde de skapande valen. Upphovsrättslagen (1 §) ger upphovsrätt till den som skapat ett verk. Bäst beskrivet för AI har jag hittat det i PRV:s tankepapper från 2021, som inte är lag:
- En fysisk person måste ha skapat verket, och EU-domstolen kräver verkets egen intellektuella skapelse, med personliga, kreativa val.
- Används AI som verktyg, som en kamera eller ett ordbehandlingsprogram, kan resultatet skyddas. PRV citerar en EU-rapport: den som inte kan göra fria val i någon del av processen är inte upphovsman.
Jag har inte hittat någon svensk dom om AI-bilder. Min tumregel: en bild eller text rakt från en kort prompt har sannolikt inget skydd, medan en text du skrivit om och byggt själv, eller en bild du komponerat av egna foton, har mer. Då kan andra kopiera en AI-logotyp utan att du kan stoppa dem. Canva varnar för samma sak, och för att AI-skapade namn och grafik kanske inte passar som varumärke.
-
Läs vad verktyget lovar.
- OpenAI. Europavillkoren (16 januari 2026), som jag inte kunnat läsa om vid slutkontrollen, så kontrollera själv: du äger Output i den mån lagen tillåter, du måste ha rätt till din Input och Output kan likna andras. Använder du tjänsten i företaget enligt de villkoren lovar du dessutom att hålla OpenAI skadeslöst vid tredje mans krav. Skydd mot intrångsanspråk på Output finns i villkoren för API och ChatGPT Enterprise, med undantag, bland annat för ändrad Output och varumärkeskrav.
- Google. Google säger i sina villkor (30 juli 2026) att de inte gör anspråk på ägande av innehåll du genererar. Skadeståndsskydd listas för bland annat Gemini i Workspace och Googles molntjänster (listan ändrad 20 juli 2026). Jag hittade inte den vanliga Gemini-appen där.
- Anthropic. Kommersiella villkoren (17 juni 2025) riktar sig till företagskunder och gäller inte konsumenttjänster som Claude.ai, som har egna villkor. Enligt dem äger kunden Outputs i den mån lagen tillåter, och Anthropic försvarar kunden mot immaterialrättsliga krav vid betald användning, med undantag, bland annat för ändringar och varumärkeskrav.
- Microsoft. Customer Copyright Commitment: Microsoft försvarar kunder mot vissa immaterialrättsliga krav på Output Content, om du följer kraven.
- Canva. Du äger din Output utom när du ändrar eller bygger in material ur Canvas bibliotek. Redigerar du ett bibliotekfoto med AI äger du inte resultatet.
- Adobe Firefly. Funktioner utan betamärkning får användas kommersiellt, och i copyrightfrågan hänvisar Adobe till en jurist.
Ägande enligt villkoren gäller mellan dig och leverantören. Det binder ingen tredje part.
-
Kolla vad du matar in. OpenAI och Canva kräver att du har rätt till det du skickar in. Ladda inte upp andras bilder, texter eller kunders handlingar utan tillstånd. Foton av personer kan vara personuppgifter även utan namn, skriver IMY, se GDPR-checklistan.
-
Undvik att kopiera andra. Nämn inte kända varumärken, figurer eller personer i prompten, Canva avråder. Lag (1978:800) förbjuder näringsidkare att vid marknadsföring använda en framställning där någons namn eller bild utnyttjas utan samtycke. Om en AI-bild som liknar en verklig person räknas har jag inte hittat avgjort, så gör det inte utan samtycke. Texter kan du kontrollera genom att klistra in några längre meningar inom citationstecken i en sökmotor och se om de finns ordagrant någon annanstans.
-
Märk det som ska märkas. EU:s AI-förordning, artikel 50, gäller från 2 augusti 2026 och har två roller:
- Leverantören (OpenAI, Google, Adobe) ska märka sina utdata maskinläsbart. Enligt OpenAIs hjälpsida i oktober 2026 (kontrollera i ditt konto) får bilder från ChatGPT både Content Credentials och SynthID. Om märkning av text har jag inte kunnat bekräfta något. Leverantörer vars system fanns före 2 augusti har till 2 december 2026 på sig med märkningen (enligt kommissionens riktlinjer, med stöd i den nyligen antagna ändringen av AI-förordningen), så räkna inte med att allt redan är märkt.
- Du som använder verktyget i verksamheten ska tydligt märka bilder, ljud och video som kan se äkta ut, och AI-text som publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse, om inte en människa granskat den på riktigt och någon har redaktionellt ansvar. Text i en annons eller produktbeskrivning, utan påståenden om hälsa, säkerhet eller hållbarhet, omfattas enligt kommissionen inte. Märken i filen ersätter inte synlig märkning.
Vilken svensk myndighet som sköter tillsynen har jag inte kunnat bekräfta.
-
Skriv en AI-logg. Ett kalkylark: vad, verktyg och kontotyp, datum, vem som granskade och vad du ändrade. Det visar vad som är dina egna val om någon frågar.
Så vet du att det fungerar
Ställ tre frågor om allt du publicerar. Hade jag rätt att skicka in materialet? Kan resultatet förväxlas med verkligheten eller någons verk? Vet jag vilket avtal kontot omfattas av? Gör en omvänd bildsökning på bilder du ska använda stort, en metod Googles hjälp nämner för att hitta ursprung.
Vanliga fel
- "Jag äger den, så ingen får kopiera den." Ägande enligt villkor är inte upphovsrätt.
- AI-logotyp som hela varumärket. Skyddet är osäkert.
- Privat konto för kunduppdrag. Kundens avtal kan förbjuda det, och du saknar skyddet i företagsavtalen.
- AI-redigerade Canva-bibliotekbilder. Du äger inte resultatet.
- Att utge AI-material för handarbete. Googles villkor förbjuder att få någon att tro att AI-innehåll är skapat av en människa, och enligt min läsning har OpenAIs villkor en liknande regel.
- Tyst AI i uppdrag. Skriv i avtalet om du använder AI och vem som äger vad.
Begränsningar
Kommissionen kallar sina riktlinjer en första tolkning, PRV:s papper är från 2021 och jag har inte hittat en svensk dom. Hur AI-modeller får tränas lämnar jag utanför; det är i första hand leverantörernas fråga. Anlita en jurist för logotyp, varumärke, bokomslag, stora kampanjer och tvister. Se också AI-policy för företag och AI-bilder för sociala medier.
Källor
- Riksdagen – Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
- PRV – Artificiell intelligens & immaterialrätt (tankepapper, 27 maj 2021)
- Riksdagen – Lag (1978:800) om namn och bild i reklam
- EU AI Act Service Desk – Article 50: Transparency obligations
- Europeiska kommissionen – Guidelines on transparency obligations for providers and deployers of AI systems
- OpenAI – Europe Terms of Use
- OpenAI – Service terms
- OpenAI Help – Provenance signals in OpenAI-generated content
- Google – Terms of Service
- Google Cloud – Generative AI Indemnified Services
- Anthropic – Commercial Terms of Service
- Microsoft Learn – Customer Copyright Commitment Required Mitigations
- Canva – AI Product Terms
- Canva Help – How to use Magic Studio safely and legally
- Adobe – Adobe Firefly FAQ
- IMY – Personuppgifter
Vanliga frågor
Äger jag det ChatGPT skriver åt mig?
Mellan dig och OpenAI ja, i den mån lagen tillåter, enligt deras villkor. Om texten får upphovsrätt beror på dina egna skapande val.
Kan någon kopiera min AI-logotyp?
Möjligen. Ren AI-output har kanske inget upphovsrättsskydd, och Canva påpekar att AI-skapade namn och grafik inte nödvändigtvis fungerar som varumärke.
Måste jag berätta att texten är AI-skriven?
AI-förordningen kräver det normalt inte för vanlig marknadsföringstext, men Googles villkor förbjuder att låta någon tro att AI-material är människoskapat, och OpenAIs villkor har enligt min läsning en liknande regel. Texter som informerar allmänheten i frågor av allmänt intresse ska märkas om ingen människa granskat dem på riktigt.
Får jag göra en AI-bild som liknar en känd person?
Använder du en verklig persons namn eller bild i marknadsföring utan samtycke bryter du mot lag (1978:800). Om en AI-bild som liknar personen räknas har jag inte hittat avgjort, så gör det inte utan samtycke.
Fastnar du?
Det här är ett av de upplägg jag hjälper enmansföretag och små team med, ofta på en eller två timmar tillsammans på skärmen. Om du har fastnat på ett steg, eller hellre vill att jag går igenom vilka verktyg och konton du använder och lämnar en dokumenterad AI-rutin, mejla mig med rubriken "Fastnat: AI och upphovsrätt". Skriv vilka verktyg du använder och var det tog stopp, så svarar jag med vad jag tror det tar. Jag är ingen jurist och ger inte juridisk rådgivning. Jag sitter i Stockholm och jobbar med hela Sverige på distans. Vill du först se hur AI används hos dig finns AI-policykollen.